Intervju med Impertinencia

Det spanska bandet Impertinencia som är aktuella med deras fjärde album under titeln “Bienaventurado sea lo que endurece” (Välsignade av vad som härdar), så har bandet fortsatt sin uppåtgående linje i både texter och musikaliskt. De firar också 10 år som band. Så det är på tiden att vi svenskar får lära känna bandet lite närmare.
 
 
Först och främst, tack för att ni ger oss chansen att dela med er om era idéer och tankar med den här intervjun.Skulle ni vilja börja med att dra er historia kring bandets uppkomst?
Det började som en hobby ett par kamrater emellan under en väldigt tråkig period där det aldrig hände någonting och idén om att starta upp ett band kom till verket. Vi hade en gitarr och en bra bas, så vi satte igång med att börja skriva låtar. Tanken på att bilda ett band blev sann och vi började leta efter en passande trummis, basist och ytterligare en gitarrist. Vi hittade ett bra ställe där vi kunde börja spela på våra första låtar. Vi delade till en början med oss av våra låter till våra närmaste vänner. De uppmuntrade oss och detta gjorde att vi ville fortsätta. Det gav oss en mening och i det ögonblicket bestämde vi att namnge oss som Impertinencia (De oförskämda). Vi såg att folk gillade våra låtar och våra idéer, så vi antog en hög grad av kompromisser och engagemang för att skicka vårt meddelande, en idé, en reflektion till folket. Nöjda med resultatet, vi steg ombord på båten för att erövra nya hav. Efter att ha tillbringat vår tid i studion flera gånger fick vi ett unikt mål: promulgera meddelandet. Sprida vår sanning till andra människor. Väcka upp andan av ungdomen, nya människor, friska och med målet att kämpa för att ta tillbaka vad de stal från oss. Kärnan i vår idé.
 
Ni släppte ett nytt album i fjol. Hur kändes det att ha fått ut den? Är ni nöjda med resultatet, och hur har den blivit mottagen?
“Bienaventurado sea lo que endurece” albumet kanske har varit med mer engagemang än tidigare. Ett arbete som har betytt mycket för oss och i den meningen hoppats att vi ville nå en förbättring och ökning på den maximalt. Skivan är vårt fjärde album och vi kunde inte låta några misstag ske den här gången. den instrumentala delen, texterna har reviderats med all vår uppmärksamhet. Resultatet för oss har varit att vi fått många tacksamma reaktioner från människor vilket har varit formidabelt. Även om vi nu inte kan få alla att gilla oss, så respekterar vi varje recension.
 
10 år som band nu. Kommer ni att fira detta på något sätt under året?
Med detta året så kommer IMPERTIENCIA att inträda sitt decennium, och det kommer att bli spännande att se hur det tog oss från att vara unga människor som ville skapa något för oss, har varit väldigt viktigt och har upprätthållit en vänskap som idag fortsätter från när vi började. Alla tankar som löper genom våra huvuden om  att förbereda något att fira detta steg för IMPERTIENCIA i väntan på att något ska komma ut så att vi kan ge vår uppskattning även till dem som har följt oss från början och även att vi har varit trogna stilen genom åren.
 
Hur är det med livespelningar?
Sanningen om att lira spelningar har alltid varit väldigt långt borta. Vi har haft förmånen att spela med storband utanför regionen men under vår början var vi väldigt fokuserade på att komponera låtar och vi absorbera all vår fritid åt att spendera den i studion. Men vi måste inse att i dessa tider som vi har spelat på konserter då har gensvaret från publiken inte kunnat vara bättre och du känner verkligen en stor tillfredsställelse över resultatet av all den tid, arbete och engagemang som du lagt ner.

Vart får ni er motivation ifrån till att fortsätta?
Motivationen är genom hoppet om att vissa saker inte ska dö ut. Från det lilla vi har kvar i livet bevara det som heligt. Vi har en skyldighet att föra vidare - och bevara våra idéer. Lyckligtvis har vi haft förmånen, av olika skäl, att vi kan göra det i form av låtar. Vår förfäder slogs och dog för vår sanning. Idag är vi inte i krig, men vi har en skyldighet att för dem, män och kvinnor, att göra något. Något som för oss kan vara en liten sak, är det egentligen en stor sak. Åtminstone att om vi har valet att kunna skriva låtar och införa ett budskap,måste vi göra det.
 
Ni hade splittrats under en period. Vad var orsaken till detta?
Bandet hade en period av eftertanke. Vi var mitt i en accelererande takt och ibland kan vissa störningar inträffa, man förlorar viktiga och väsentliga detaljer. Vi måste vara medvetna om att det existerar ett lagarbete, ska alla bli en. Det måste kompromissas över många saker. Det kräver tid, tålamod och ibland en väntan. Efter ett tag, fångas detta upp med mer styrka och maskineriet återgår till sin topp prestanda.
 
Vad var det som er att välja just musiken som redskap till att nå ut med budskapet?
Främsta kraften i att vara ung och dynamiken i uppvaknande. Du är ung, du känner ilska när du ser attacken mot något du känner tillhör dig eller kärlek för. Att ilskan sen förvandlas till handling. Du måste göra något. Sparka ur all ilska och känslor som du har inom dig. Skrik ut och säg till dem om som vill tysta dig om att de inte kommer att lyckas med det, åtminstone inte göra det lätt för dem. Vi har alla de flesta vuxit upp med att lyssna på RAC-banden i vårt land och med dem vi har lärt oss deras budskap och tankar. Texter som riktades direkt till oss när vi var i den åldern, som sen fick oss att sprida våra idéer i sin tur.
 
Vad anser ni skillnaden mellan att uttrycka sina idéer genom musik jämfört med det skrivna ordet?
Musiken, som jag förklarar i den tidigare frågan, det är en ganska korrekt sätt i den meningen att du kan nå en viss grupp eller del av rörelsen. Men jämföra våra låtar med litteraturen är något som är utom räckhåll. Bakom litteraturen finns det hjältar, visa män och mästare för en mer renare känsla. Europa har levande söner som i sina händer har fört oss den största av vår kultur och traditioner. Från Cervantes till Seneca, från Goethe till Julius Evola... alla av dem poetiska krigare som försvarat vår sak intill döden. Vi kan nå till en liten del av samhället. De har sänt sitt budskap ut till hela världen.
 
 
Vilken musik föredrar ni att lyssna på och hämta inspiration ifrån?
Vi har några referenser men utan tvekan bandet Sleipnir är det bandet som har lockat oss mest av stilen, konsekvens och djupet i deras texter. Även om vi är flera personer i bandet, där alla gillar varierande stilar. Generellt europeisk RAC kan vara inspiration för att skapa vår musik. För stunder av avkoppling eller meditation, lyssnar några av oss på klassisk musik, Wandervögel lockar många, keltisk folkmusik, osv...
 
Hur ser scenen ut i Spanien idag?
Den aktuella scenen i vårt land i dag kan ha fastnat lite i den meningen att det är mycket svårt att hitta grupper som ligger i en uppåtspiral. Även om vi vet att vissa band som är ganska lovande och har utmärkta kvaliteter som vi beundrar och stödjer mycket så att de kan gå vidare och fortsätta sina projekt, ett av dem är KronoS. Vi har haft mytiska band som Estirpe Imperial, División 250, Batallón de Castigo, Tormenta... som kom att lämna ribban väldigt högt och därmed frigjorde vår RAC-scen till att bli en del och nå ut i hela Europa. Många fortsätter att göra vår musikscen stor.
 
Och situationen?
Situationen är som jag sa tidigare,det komplicerat. Vi har lidit under de senaste åren genom en stor förföljelse från systemet av banden inom RAC i vår region som komplicerar en hel för nya band som är på väg för att bildas genom förtryck. Ändå finns det de som vågar bilda band från band som redan avvecklats att de på något sätt kan fortsätta att sprida budskapet och sanningen. vårt fulla stöd till alla de ungdomar som inte låter sig tystas ner av vad vi anser en rättvis sak.
 
Vad sysselsätter ni er med utöver musiken?
Vi ägnar vår justerade tid till flera fraktioner och varje medlem i gruppen använder tiden i olika områden. Främst visar vi det genom samarbete med vissa organisationer, vissa av oss fortsätter att arbeta med musik, men det viktigaste och primordiala är strikt bildning. Vi anser att en total folkbildning är som en garanti för kontinuitet för vår kultur till våra framtida barn och framtiden för vårt folk. Det vill säga, det spelar ingen roll om du offrar ditt liv eller din frihet om du inte har en känsla i att göra det. Vet hur du ska försvara dina idéer, vet hur man visar för världen var vi kom ifrån och vad våra motiv är. Känn till och förstå vår historia, vår litteratur, vår konst, våra poeter, våra hjältar... Det är fåfängt att slåss utan kunskap om alla dessa ting. Skåda vikten av bildning både internt och externt. Vår strid kommer närmare och närmare för varje gång, och vi får mindre och mindre handlingsfrihet. Men det finns något som de inte kan ta i från oss, och det är vår ande och hans iver till att motstå ända in till slutet.
 
Tusen tack för att ni tog er tid. Har ni någon sista hälsning till Sverige innan vi ger oss?
Tack för ditt intresse för vårt band och tack för att du för ut en uppmaning om att fortsätta detta tysta kriget av trohet och motstånd. Endast våra svärd är avgörande i denna kamp, för hela Europa, genom oss till hennes sista och avgörande slag. Han måste bevisa att vi är hårdare än stål genom vår vilja och beslutsamhet. Våra förfäder och deras fäder de slåss genom oss idag så att vi kan hålla vår forntida historia vid liv. Segern är vår.
För Sverige
Arriba Europa
 
 
 
 
 
Följ Impertinencia på Facebook