Intervju med Deaths Head

Hej Jesse! Kan du börja med att berätta lite om dig själv?
Hejsan! Ja, var börjar man? Jag tänkte inleda med ett skämt men det funkar inte lika bra i skriven form så jag håller mig till fakta istället. Jag har varit nationalsocialist och skinhead i över tjugo år nu i Australien, en en märklig mix av politik och fosterland antar jag. Jag har varit involverad i den nationalsocialistiska musikscenen de senaste 14 åren eller så med mina band Deaths Head och flera andra projekt. Jag är en Hammerskin och jag har arbetat med Blood and Honor Australia i många år.

Hur är det i Australien?
När folk frågar mig den här frågan försöker jag mestadels vara positiv och säga att även om saker blir värre så blir kampen allt mer målmedveten. Men sanningen är att i takt med att jag åldras och tittar runt omkring mig så ser jag att saker och ting aldrig någonsin har varit värre. Politiskt och ekonomiskt så är vår nation i spillror, politikerna tjänar enbart storfinansens intressen och massmedian gör inget annat än att tugga och spy ut sin antivita smörja. Jag tror att medierna själva ha degraderat till en sådan grad att det inte finns något originellt tänkande bakom arbetet längre, bara mediokra skribenter som följer diverse kändisar och som skapar sensationsnyheter för att sälja tidningar. Rasism! Sex! Våld! Det är i sanning en degenererad kultur som det här landet omfamnar och det är ingen slump. Angående storfinansens girighet så blir den genomsnittlige australiensaren fattigare och fattigare samtidigt som storföretagen bara vill ha mer och mer och deras tillvägagångssätt är att öka invandringen till rekordhöga nivåer, främst från Kina och Indien för att skapa mer konsumenter som ska spendera pengar. Det här landets ansikte förändras och ungdomen? Dessvärre har generationer av hjärntvätt fungerat mycket bra i ett land utan någon stark europeisk identitet och ungdomarna verkar inte bry sig om det faktum att deras framtid håller på att glida igenom deras narcissistiska fingrar. Det är viktigare att få 20 "likes" på Facebook när man ligger upp bilder där man poserar med ett "duckface".
De politiska grupperna har blivit fullständigt ineffektiva och använder samma trötta taktiker som de gjorda för tjugo år sedan istället för att ständigt utvecklas och det beror på att vi inte lider något verkligt förtryck här som de gör i Tyskland och liknande länder där rörelsen hela tiden måste utvecklas och övervinna. Vi har stagnerat och vi blir mer föråldrade för varje dag som går. Det är sorgligt att behöva säga och jag kommer inte att vinna några nya vänner när jag säger detta, men så är det.

Jag hörde att du kört igång ett nytt projekt som kallas Arysan. Kan du berätta mer om det?
Jag kommer aldrig att sluta skriva musik medan jag fortfarande har något att säga. Det handlar lika mycket om budskapet som det är ett sätt att uttrycka vrede och ilska och frustration av någon som fångas i ett samhälle där de inte hör hemma ... Arysan var ett försök för mig att prova något annat, till framsteg, samt lära sig några nya inspelningsteknik och utöka min egen kunskap. Hela albumet kom till när jag fipplade med ett enkelt riff och jag fortsatte därifrån. Jag är inte någon fantastisk musiker och idén var att spela in en hel del väldigt enkla saker och lägga dem på varandra för att på så sätt skapa någonting mer komplext. Underground-musikscenen förändras ständigt och det finns inga pengar i det på grund av piratkopiering och nedladdningar på internet, så det hela var också ett sätt att se vad jag kunde åstadkomma i en värld där en allt fattigare man fortfarande kan skriva, spela och spela in. Jag gjorde allting på albumet själv, även inspelningarna och post-produktionen och jag uppskattade hela processen men det är inte helt enkelt att lyssna på oi-musik där det händer väldigt mycket i varje låt om man bara lyssnar efter det.

Du verkar vara väldigt upptagen med musik, nu när du också förutom dina egna band numera är en del av Ravenous också. Är alla dina band fortfarande aktiv? Hur har du tid med allt?
Tja, kan det tyckas mycket, men i sanning är det inte en så stor sak ... skrivande och inspelning är en nöje för mig, så jag gör det som en form av avkoppling samt ett medium för att uttrycka mina åsikter politiskt och socialt .. som för liveband och spelningar, tyvärr i vår lilla scen här nere kan vi bara anordna ett par spelningar varje år, så med repetitioner och spelningar tar det inte så mycket tid eller energi. Den verkliga kampen handlar om att hitta musiker, inte bara människor som är musikaliskt kompetenta men också medvetna om våra åsikter. Det räcker inte med att kunna spela, du måste också ha en moralisk och politisk hållning. Resultatet av detta är tyvärr att mina band Death Head och Kilgore som är de enda aktiva projekten just för tillfället, även om Ravenous där jag spelar bas fortfarande är aktivt för live-shower och så har vi även coverband som The Commie Knockers som mest handlar nostalgi och glädje som kör gamla skinheadcovers för gamla skinheads haha. Så jag antar att vi håller oss sysselsatta.

Vilka är några av dina viktigaste influenser?
Musikaliskt lyssnar jag på en massa saker och det hela påverkar mig på ett eller annat sätt ... allt från country till metal, rock / psychobilly och så vidare, elektronisk musik och rap är dock ingenting som fungerar för mina personliga preferenser .... mina texter är inspirerade av böcker jag läst, saker jag ser omkring mig varje dag eller bara det breda spektrum av känslor vi möter när lever i denna värld. Jag är inte en så tekniskt duktig musiker och budskapet jag försöker sprida har funnits under en lång tid, så utmaningen är att försöka hitta ett intressant sätt att uttrycka det framåt eller kanske att experimentera med något nytt .. att försöka hindra det från att bli trött och tråkig .... ärligt talat så älskar jag dock musik och gör det så mycket för min egen njutning som för politiska eller ideologiska skäl ....

Hur är musikscenen i Australien? Många aktiva band och spelningar?
Tyvärr inte särskilt aktiv ... musikscenen här är liten och blir mindre och det är en konstant kamp för att hålla varje band helt och fullltaligt. Just nu har vi bara två spelningar per år, på ISD Memorial i Melbourne och The Hammered Festival i Queensland. Eftersom vi behöver mycket människor som reser till dessa spelningar så kan vi inte ha för många, men det är ofta flera mindre spelningar och sammankomster under året. Deaths Head spelar inte live just för tillfället eftersom vi inte har en trummis, men Ravenous är aktiva och så är även Open Season och vi har även vårt coverband The Commie Knockers som alltid brukar bringa mycket nöje.

Finns det några politiska rörelser i Australien?
Det finns en mängd politiska rörelser, men likt skinheadscenen är de mycket marginaliserade. Det finns dem som hyllar alternativa politiska rörelser, de som försöker för framgång i mainstream politiska arenan och även de som bara sitter på åskådarplats och skrika högt på vem som går förbi. Personligen är jag ännu att hitta en som är fri från personliga agendor och svågerpolitik och som sådan stöder inte någon så kallad "politisk" rörelse här. Ingen enda av dessa grupper har någon form av enhetligt eller allmänt stöd och endast mestadels parader sig för fransarna. Det är inte att säga att utan engagemang detta inte kan förändras, men jag har varit med ett tag nu och medan spelarna har tycktes komma och gå under åren, verkar spelet vara samma.

Är du också politiskt aktiv förutom musiken?
I sanning jag vill vara men som jag just nämnde har jag hittat någon grupp här värt att stödja politiskt. Jag föraktar det riggade valsystemet i detta land .... Jag hatar poserande av "NS Terrorister "Jag finner det svaga och dåligt definierat trosbekännelse" vita nationalister "patetiskt .... Under årets jag har gjort varje form av gräsrotsaktivism i orsaken till NS ... från flygblad och körningar klistermärke, brevlåda droppar .... stöd för att tala inför publik, spelningar och konserter, protester, skriver artiklar och själv produceras, tidningar, internet radio, ansikte mot ansikte möter, multi-media och sociala nätverk ... allt som syftar till att sprida idéer och ideal bättre män än mig.

Varför är det så viktigt för dig att uttrycka dig genom musiken?
Jag tror att Ian Stuart och hans samtida hade en storslagen idé och det är fortfarande i dag den största och bästa mediet till vårt förfogande ... tyvärr musikscenen är på tillbakagång .... internet piratkopiering avtorkning oss ut ... men ändå, når musik alla, från den smartaste av oss som kan förlora sig i en drivande beat, till analfabeter som kanske aldrig läst en bok, men kan få en ny idé från texterna till en låt eller förflyttas genom något som de aldrig annars kanske vet om ... för mig musik har varit en stor glädje, en glädje och en chans att uppleva saker som jag aldrig skulle ha haft annars ... Musik gav mig en röst, en som kommer att leva länge efter att jag är borta ... Musik är chansen att säga alla de saker jag har att säga, och förhoppningsvis kommer jag att hjälpa någon, kontakta någon eller lära någon något som kommer att förändra deras liv, något som kan visa dem vägen ... och kanske göra någon liten skillnad i sin egen rätt.

Du driver ju även 9% Productions. Vad står 9% för? Och berätta mer om den. Hur ser det ut på releasefronten för er?
Vid tiden för grundandet så var 9% den andelen av vita människor i världen .... jag undrar vad den är nu? ... 9% är ett oberoende bolag och distro som stöder olika grupper i Australien ... alla våra produkter doneras och alla intäkter går tillbaka till gruppen eller de band som skänker den ... På grund av vår lilla scen och rörelsekapital här i Australien har vi inte släppt så mycket, 2 eller 3 cds, promo provtagare och liveinspelningar samt 2 DVD.

När kan vi förvänta oss nästa album?
I det sena tid det har tagit mig för att skriva den här intervjun, min senaste cd, Arysan - War made flesh, har släppts på Wewelsburg Records i Tyskland, men det finns också hos andra distros och 9% Productions i Australien. Just nu arbetar jag på ett nytt album för Deaths Head. Det kommer att kallas "Hangman´s Jig". Just nu jag inte hittat något bolag så jag har inte heller något releasedatum. Jag tar min tid med den här som jag inte känner någon brådska runt det ... men det är en enklare, mer rockstil än den förra plattan "The Reapers Kiss".

Har du någon sista budskap till våra läsare i Sverige?
Tyvärr hittills har jag inte haft möjlighet att besöka ert land, men under årens lopp har jag träffat goda kamrater därifrån. Jag antar att det enda jag kan säga är vad jag skulle säga till någon från ett land som har en unik ras och nationell identitet ... vårda den, aldrig underskatta identitetens betydelse för din egen lycka och för framtida generationer och göra vad du kan, ingen roll hur ödmjuk, att bevara och upprätthålla det arvet.

OK, en seriös fråga. Om du fick välja en fiktiv karaktär, vem skulle du välja? Du får inte välja Crocodile Dundee.
Vem annars? ... Hando från Romper Stomper .... ha ha ha ha ....

Länk till 9% Productions.

Ursprungligen publicerad på Realisten.se

 

Köp de flesta av Deaths heads skivor här