Intervju med Naked but armed

Grabbarna (eller ska jag säga gubbarna?) från de mer södra delarna av Tyskland utgör i mitt tycke ett av scenens mest intressanta band inom punkgenren just nu. Influerade av klassiska band som tidigare Skrewdriver och Cock Sparrer har de tagit punken in i 2000-talet och lyckas förvalta arvet mycket väl.
 
 
 
Hejsan, skulle ni kunna börja med att berätta om idén om att starta ett band vid namn Naked but armed?
Hej från Tyskland, drömlandet för rapefugees.
Vi är egentligen bara några killar som älskar punkrock. För ett par år sedan Austrohustler (originaltrummisen), M. Crown (sång och gitarr) och Dirty Rob (bas) funerade över att forma ett punkrock-band. Vi började först med att göra covers, men snart så började vi att skriva egna texter och började göra egna låtar. Här vid den här tidpunkten ungefär frågade vi vår vän Don Porn om han ville joina bandet för att spela trummor, för att Austrohustler föredrog att spela gitarr hellre (han är verkligen riktigt duktig på gitarren, och endast en nybörjare på trummorna). Don Porn fick höra våra första låtar, gav oss ett intressant ansiktsuttryck och gick med i bandet.
Från början så funderade vi över bandnamnet, vilket som skulle kunna passa för ett anti-PK punkrock-band. Det var inte så lätt, men en dag så fann vi detta knäppa namn.Vi gillar inte de här tråkiga, stereotypiska bandnamnen som till exempel: Kampfschwein (Kampsvin), Deutsch und hart (Tysk och hård), Zornkraft (Vredesfull kraft)…. Sånt suger!
Jag tror att Naked but armed är catchy och bringar fram en bild för ditt inre öga om du namnet. Vi får ständigt höra från folk om valet av bandnamn, så det känns som en fullträff ;)

Hur kom ni in på punkrocken?  
Vi är enskilda individer, så det finns olika historier. Och har jag rätt, så finns det ingen spännande historia att dela bland oss att dela med sig av tyvärr. Vi har alla lyssnat på punkrock sen tidig ungdom. Du vet: lite punkrock här, lite metal där…viss Rock'n'Roll eller Rockabilly etc.
Punkrocken är just den musiken som vi alla föredrar. Då som nu så är vi fortfarande arga och kåta, fast gamla grabbar som spenderar tiden med bra musik.

Ni kommer ju från södra Tyskland. Hur ser scenen ut i ert område? Och hur skulle ni betrakta den politiska situationen hos er?
Vi lever långt bort ifrån varandra i olika städer och regioner, så det finns olika scener där vi bor. Generellt sett här i Sydtyskland så har vi några bra band och en konstant scen. Jag får dock känslan av att där inte finns så mycket nytt blod alls inom scenen.
I Austrohustlers region fanns det en väldigt stor scen under 90-talet, men är tyvärr ganska lågmäld idag. Tråkigt men sant!
Den politiska situationen här är fruktansvärd.
Två av oss bor i Baden-Württemberg och vi har en grön-röd regering för tillfället. Det är helt galet. Jag tror att våra ledare är zombies är något liknande och jag hoppas att de blir utsparkade under nästa val nu i mars 2016.

I ert öppningsspår så använder ni ordet "fascist" som ett skällsord mot dem som styr och förtrycker oppositionen?
Den här sången går ut på att fördöma den dubbelmoral som vi för närvarande har i vårt samhälle och politik.
Jag kan inte svara på hur situationen ser ut i Sverige, men jag misstänker att den är snarlik den vi har här i Tyskland. Här i Tyskland så använder vänstern och media detta negativa "ordet" för att förtrycka den patriotiska oppositionen (även mot de konservativa också). Regeringen, media och rödingar (mestadels som en personlig union) sysslar exakt med de saker som de beskyller fascismen för = förtryck av opposition, yrkesförbud, politisk bedömning, ingen yttrandefrihet och press, acceptans av våld gentemot dissidenter etc. Allt vad de påstår att fascismen (Systemet och media gör ingen skillnad på nationell socialism och fascism) står för. Detta är anledningen till varför de är för oss “fascists of today”.
Jag hoppas att texten är tydlig, vi menar inte med “fascists of today” de killarna i södra Europa som Casa Pound. Vi har stor respekt för deras arbete och ideal.
 
Nyligen så verkade ni ha lite strul med trummis, har Don Porn slutat?
Don Porn har idag lämnat bandet då vi hade olik uppfattningar.
Han spelar i andra band, och NBA var bara ett projekt för han. På grund av detta så hade han vare sig tid eller energi att lägga på NBA. Men vi är så klart fortfarande vänner, inga sura miner här inte.
Vi har redan lyckats få tag i en ny trummis. John Whitegun är en dretsäck precis som resten utav oss, han är som skräddarsydd för NBA.

Så ni är alltså fullskaliga så att ni kan spela live på spelningar?
Får vi en förfrågan så kommer vi att spela. Bortsett från några få undantag som inbördeskrig eller bortrövade av utomjordingar.

Är det illa i Tyskland idag? Känner ni skuld?
Likt som i många andra västländer så blir den vita befolkningen diskriminerade. Bonus för våldsamma migranter vid domstolen, invandrare privilegieras med nya jobb, anti-vit och pro-mångfalds propaganda i media etc.…..
I storstäderna är vi i minoritet eller åtminstone på väg att bli minoritet. Den massiva invasionen av islamister, mestadels manliga invandrare påskyndar denna trend. Det såg illa ut redan före 2015, men nu har det förvandlats till en mardröm. Det spelar längre ingen roll, vart du än befinner dig så ser du unga icke-vita män på gatorna.
Vit vet att det ser likadant ut i Sverige, det är en skam och en stor tragedi.
Nej, vi känner ingen skuld i det hela, ingen borde känna skuld. Vi är stolta över vårt kulturarv och vår historia, men vi skäms för den aktuella situationen för vårt folk och det degenererade samhället. Den gör oss illamående….
Det är Angela Merkel tillsammans med hennes medbrottslingar som borde känna skuld för att de ruinerar Europa.

Den här sk Nya religionen som de börjat mata oss med redan i skolan. Vad är syftet med den tror du? 
Du menar jämställdhetsintegreringen? Jag tror att detta är en form utav religion som har blivit skapad utav några riktigt galna människor. En liten minoritet av freaks som terroriserar majoriteten med nonsens. Vänstern och liberalerna har sysslat med denna omskolningen av västvärlden i årtionden nu, och nu börjar resultaten verkligen göra sig synliga. Det är uppenbart att de vill förstöra vårt kulturarv, kultur och framtid och att de är på väg att lyckas med det också. De har nästlats sig in i media, som lärare på skolor och universitet, som politiker i parlamentet och i regeringen. Jag måste erkänna att jag är lite nyfiken på vad som kommer att hända när deras korthus faller samman nu när katastrofen över vad som händer i Europa och resten av världen nu.

Hur ska vi gå till väga för att få till en förändring?
Vi måste hela tiden peka vårt finger åt den galenskap som håller på och sker. Dag för dag - om och om!
Vi befinner oss i en sån rutten situation för tillfället och att det bara finns några få som verkligen reser sig upp för att höja rösten och säger emot.. Den stora delen av befolkningen springer runt som strykarhundar och försöker undvika dem stora riktiga problemen. Dem hämmas av materialism och underhållning. Men när detta faller samman så kommer folket att leta se efter andra alternativ. Detta är då vår chans!  

Över till musiken igen. Ibland så känns jag att ni påminner en del om tidiga Skrewdriver. Vart skulle du själv säga att ni hämtar era musikaliska influenser ifrån?
Liksom de flesta 77 punkbanden, använde inte Skrewdriver så mycket distorsion för sina gitarrer på deras "All skrewed up"-album. Jag föredrar detta gitarr-soundet, så vi får mer melodi till våra låtar. Jag tycker inte att över-distorderade metalklingande gitarrer riktigt passar för oss som punkrock-band. Våra musikaliska influenser kommer från mängder av olika punkband från hela världen.

Vad är era tankar kring Skrewdriver generellt?
Skrewdriver - "Blood & Honour" var den första “engelskspråkiga” plattan från scenen som jag köpte som tonåring. Bandet har haft en stor påverkan på mig. Personligen så gillar jag inte deras senare släpp.
Texterna är bra, men musikaliskt är det för mig vanlig hårdrock. Till exempel: "Freedom what freedom" - en riktig tråkig platta. Vi föredrar deras tidigare material fram till 1984 när de lät mer som Punk/Oi!.

Hur ser framtiden ut för NBA? Nya inspelningar? Livespelningar?
Just nu så arbetar vi med att få vår nya trummis till att få sig en hyfsad setlist (inklusive några covers) för kommande livespelningar. Vi arbetar också på några nya låtar, men förvänta dig inte ett nytt album från oss för snart bara, det tog oss 3 år att färdigställa vårt första album.

Hur tycker du att punkgenren har utvecklat, låt oss säga, de senaste 10 åren?
Några RAC-band kallar deras musik för punkrock, men deras sound är endast rockmusik – alltför ren, alltför perfekt. Punk måst vara rå & skitig. Många band märker sitt sound som en subgenre som “streetpunk, folkpunk, hatepunk, working class-punk” och så vidare.. De vill låta mer intressant med såna benämningar, men d kan inte uppfinna hjulet på nytt inom punkrocken. Men det känns tryggt att se att det finns band nuförtiden som inte bryr sig ett skit om den här politiskt korrekta galenskapen. Kanske kan vi en dag bygga en motkultur mot vänsterns och mainstream punkbanden.

Utöver musiken, är ni aktiva på annat håll också?
Vi är inte medlemmar av något parti eller organisation, men vi är mer eller mindre aktiva i alla fall.
Att finnas på gatorna, höja rösten och stödja protesterna mot massinvasionen är det minsta vi kan göra. Många är rädda för att de ska mista sina jobb, rädda om sitt anseende eller helt enkelt för lata. Men det finns många sätt att aktivera sig på eller åtminstone stödja andra som är aktiva. Oavsett, om jag ska vara ärlig, vi borde alla ta en titt på hur vi själva kan bli mer aktiva.
De goda nyheterna är, fler och fler personer vaknar upp och inser vad det är som håller på att ske. Hoppet är det sista som ger sig……

Med de orden så säger jag tack för intervjun och lycka till! Några sista ord?
Tack till dig för intervjun.
Hälsningar till alla svenska patrioter och anti-PK punkrockare. Vi hoppas få komma och spela live i Sverige en dag.
Jag köpte min allra första RAC-platta när jag var i Sverige en gång under 1996 = White Noise, "The first assault", var det, i en by i södra Sverige, Ängelholm. Det var trevligt och jag kommer ihåg en mening på svenska:
“small kärv m bröd” det stavas säkert inte så, men har för mig att det betyder “liten korv med bröd”. Stämmer det? Kommer jag till Sverige, så vill jag ha detta igen, haha.
 
Följ Naked but armed på Facebook
 
 

Intervju med Sumbu Brothers

Dem är gula, dem är blå, dem är fem Sumbu bröder från Verona i Italien och tillsammans så är dem en grupp frenetiska, galna musiker som trots politisk bakgrund lyckats göra inbrytningar inom olika musikkretsar där man i vanliga fall inte skulle klassas som "godkända" tack vare vägen in via arenorna.
Vi har fått tillfälle till en mindre pratstund med dessa herrar.
 
 

Till att börja med, skulle ni vilja börja med att ge oss en bakgrundshistoria över Sumbu Brothers?

Vi började likt många andra band för en drygt 20 år sedan, både för skojs skull och för en förändring inom genren, för tidigare så spelade några av oss i Gesta Bellica, skinheadband från Verona...

Ah, så ni är från Verona? Staden som har en egen fana som är identisk med vår svenska fana. Hur skulle ni vilja beskriva Verona och även hur situationen ser ut just hos er?

Det stämmer, vår kommunflagga ser ut som den svenska. Vi brukar säga att livet här i vår stad är som flera olika kulturer. Vi älskar vår stad bättre eller sämre... visst finns det saker som man skulle kunna förändra på, men vi känner oss nöjda. Traditionellt sett, vår stad har sina rötter i den politiska högern, något vars närvaro alltid lyfts fram på fotbollsstadion... vi är alla fans av Hellas Verona.

 

Ni släppte ett nytt album för inte så länge sedan. Skulle ni kunna introducera den?

Ja, "Straight Edge fin che el Bar nol Verse" var vårt 5:de cd-släpp, vi höres i en perfekt Sumbu stil med en mix av punk och rock'n'roll tillsammans med våran typ av texter, något som alltid har varit utmärkande för oss. Vanvördiga roliga texter som aldrig blir tråkiga.

Hur kommer det sig att ni producerade denna själva?

Det finns väl ingen direkt anledning till det, vi kan väl konstatera att vi var bra på att sköta hanteringen av hela skivan, från inspelning till distribution.

 

Är detta den första som når ut internationellt? Har denna nått ut mer än era tidigare?

Sanningen är den att våra album alltid har sålts utomlands via olika bolag som har hjälpt till med distributionen. Men vi har aldrig släppt någon CD i några större kvantiteter. I själva verket så är inte några av de äldre skivorna längre eftersökta ens. Vi är för lata för att ordna med nypressar... hahahahaha

Hela fem Sumbu bröder? Hur träffade ni?

Vi är alla vänner sedan en lång tid tillbaka och vi har cirkulerat i samma kretsar, plus att som jag nämnde tidigare så var några av oss aktiva tillsammans i lokala band, så det föll sig naturligt när vi satte oss på Sumbu Brothers-tåget.

Jag gillar verkligen att titta på era live-klipp. Evenemangen ser verkligen gemytliga ut, nästa lite festivalkänsla över dem

När vi bildade Sumbu Brothers så ville vi ha kul och och samtidigt bjuda på underhållning. Det vi sysslar med sker helt spontant. På våra konserter finner man alla möjliga typer; vänner, kamrater, huliganer och alla förenas med en önskan om att ha kul, samlas för att dricka och sjunga allsång...

Vilket är det största event som ni spelat på?

Definitivt så är det den årliga festivalen som anordnas av fans för Hellas Verona som hålls här i vår stad varje juni. Det är verkligen en spektakulär och underbar fest som anordnas... du äter och dricker hela natten lång tillsammans med andra fans, huliganer, gamla som nya vänner genom en helt klart speciell natt.

Spelar ni även utanför Italien?

Hittills har vi bara haft några få utomlands. Vi har spelat i Frankrike, Slovakien och Spanien. Men, vi hoppas så klart på att gör det möjligt att få göra fler i framtiden.

Vart letar ni efter inspiration för musiken? Vilka band föredrar ni?

Vi kulle nog säga att vi lyssnar till det mesta när det kommer till musik; Oi!, RAC, punk, hardcore, trash metal, black metal... möjligen för många band som vi gillar, så listan skulle bli allt för lång.

Er politiska ståndpunkt. Vart står ni i den frågan?

Vi står på den rätta sidan... med den sidan som inte vann Andra världskriget... men vi har inte förlorat hoppet ..

Och framtiden nu för Sumbu Brothers, nu när ni inte har någon återvändo? 

Vi vet ingenting om framtiden... Vi lever i nuet... och glömmer aldrig det förflutna.

Tack så mycket för er tid. Någon hälsning till Sverige?

Vi tackar dig för att du har gett oss utrymme... vi hyllar våra svenska bröder!

Följ Sumbu Brothers på Facebook

 
 
 
 
 
 
 
 

Köp:

Sumbu Brothers – Straight Edge Fin Che El Bar Nol Verse

Intervju med Garrota

Ett band som har haft lite turbulens med bandmedlemmar som kommit och gått verkar nu ha hittat en stabilitet. Garrota är ett band från den italienska staden Varese. De lirar traditionell italiensk Oi!/RAC och saknade från början musikalisk kunskap, men med tiden så känns det som att både rutin och självförtroendet har varit på en stadig uppgång. Detta blir nog ett intressant band att följa utvecklingen på. Här följer en intervju med bandets gitarrist och låtskrivare. 
 
 

Låt oss börja med grunderna. Berätta om bandets bildande, line-up, historia och diskografi.
Tja, vi är 5 medlemmar, jag spelar gitarr.
Vi bildades 2007 med en helt annan line-up. Vi har bytt medlemmar flera gånger sedan dess, 3 sångare, 2 andra gitarrister och 3 trummisar. Men vi står fortfarande kvar. Orsaken till dessa kontinuerliga förändringarna ligger i grunden till att bandet medlemmars privata liv till att få ihop det helt enkelt inte gick ihop. Detta ända till idag då vi känner att vi äntligen har passerat den perioden tack vare en omorganisering.

Våra releaser är en demo som spelades in 2007, 2 fullängdare och en split cd.

Kan du introducera era album?
Demo2007: "Fuori dai nostri quartieri" (Försvinn från våra kvarter), första arbetet med första formationen. Roliga minnen för oss. Egenproducerad och med ett rått Oi!-sound. Det var så det började. Vi började utan att ha någon som helst musikalisk kunskap.                             

CD2011: "Dalla parte sbagliata" (På fel sida) Här började vi växa till oss. För att vara ett riktigt första arbete så är jag ganska så nöjd.
Split2013: Garrota/Nessuna Resa. En split cd med vår nya sångare, inspelad tillsammans med våra vänner i Nessuna Resa. 
CD2014: "L'ora del riscatto" (Tid för inlösen). Vi spelade in detta album med den ultimata banduppställningen, och vi är så stolta över resultatet. Vi har växt till oss med tiden. Vi är inga duktiga musiker, det vet jag, men detta arbete, det kommer direkt ifrån våra hjärtan!

 

Ja ni låter ju faktiskt mer samspelta på senaste skivan. Repar ni mycket tillsammans?

En gång i veckan träffas vi i ett kallt, fuktigt och skitit hål. Vi är alla vänner sedan en lång tid tillbaka, och när vi samlas så saknar vi inte bullret utanför :D

Hur blev ni involverade i scenen?
Alla har vi olika historier. När du är ung och ensam och samtidigt mot världen, oundvikligen så dras du till likasinnade och man slår in tillsammans på den väg som ska leda en mot det gemensamma målet. Du blir en tegelsten av manlighet och tillsammans bildar ni en stark mur. Om du är sann, då kommer du också finna din plats och ni kommer att bygga er mur förr eller senare.

Hur går processen till i komponerandet av musiken, både instrumentalt och tema? Och vad är det dominerande temat för Garrota?
Jag skriver texterna och sätter mina idéer för musiken i replokalen. Vi försöker alla arbeta tillsammans, alla gör sitt bästa. Det dominerande temat för våra sånger handlar om det sjuka systemet som övervakar och dömer oss för varje dag som går. Vi sjunger också om brödraskap, arbetarklass, nationell stolthet och om att försvara vår identitet.

Ni har ju delat scen med mängder av band, både stora som nya. Har du något kuriosa som ägt rum när ni har varit ute och spelat som du skulle vilja dela med dig utav?
Det får mig att tänka på en gång för några år sedan när vi var i Spanien, vi spelade på en liten men väldigt bra spelning. Några vänner meddelar oss att vika av motorvägen och ta en landsväg för att komma till spelningen då poliser befann sig på motorvägen. Vi svänger av motorvägen, men lyckas ändå bli stoppade av polisen....  när polisen höll på och visiterade mig så bryter vår trummis ut i skratt. Då går en polis iklädd balaclava likt en anti-terrorist bekämpare fram till min vän och säger "Du! Italien "HAHAHAHA"...Håll käften!!!!".
Jag kommer också ihåg vår första spelning här i vår hemstad so vi sklle göra tillsammans med Civico 88. Jag hade slutat jobbet kl 12 den dagen och stack hemåt. Jag hör sedan någon utanför ropa mitt namn, jag klär på mig och går ut för att se vad det är frågan om, där står min vän Quarrel tillsammans med min granne och talar om för mig "Kom igen nu, vi måste dra! Du måste supa till nu när det är din första spelning!", och de tog med mig till puben där vi drack fram in på kvällen. Jag kan inte fatta hur vi klarade av att spela den kvällen....

Haha! Finns det några låtar som publiken kräver att ni ska spela när ni är på spelning?
Våra lokala fans vill alltid höra "le radici nel cemento" (rötter i betongen), inte bara en, och inte heller två, utan helst tre gånger, därför att låten handlar om våran stad. Sen också vår version av Böhse Onkelz låt "Mexico", vi framför den på italienska och texten handlar istället om frihet. Den är tillägnad en fängslad kamrat.

När vi är utomlands så vill folk höra "Rivolta" som är en gammal låt av italienska bandet Plastic Surgery. Denna gamla italienska slagdänga är outplånlig och vi gillar att köra den.

Vilka band skulle du vilja säga att ni hämtar inspiration ifrån?
Vi lyssnar på den gamla goda härliga italienska Oi!:en, för att den har etsat sig fast i våra sinnen. Vi kan inte säga att vi inte har hämtat inspiration ifrån band som Peggior Amico, ADL122 och liknande. Vi gillar så klart också klangfull punk. Vi har försökt mixa det bästa utav allt detta och samtidigt dra det åt ett hårdare Oi!/RAC-sound.

Har ni börjat arbeta på något nytt ännu?
Ja! Vi blev precis klara med två låtar som kommer att vara med på en samlingsskiva. Vi arbetar också på ett nytt album. Den kommer att vara lite mer aggressivare.

Om du skulle få vara politker för just din hemstad. Vad skulle du välja att lyfta fram?
Jag jobbar som svetsare, så jag skulle aldrig kunna vara en politiker :D Men ja skulle vilja hjälpa italienare att hitta både jobb och bostad, två oförytterliga rättigheter som ofta saknas.

Vad skulle du vilja få ett slut på i din hemort?
Jag vill att min son ska kunna växa upp och känna sig trygg, utan att ständigt behöva se sig om över axeln. Skulle nog börja med att få ut drogerna och langarna ut ur staden först av allt. Men någon politiker blir jag nog aldrig, jag kommer istället att kämpa för det med mina nävar, för min sons framtid.

Vad hoppas du ska ske i Italien under 2016?
Det vore en illusion att hoppas på en revolution. Men å andra sidan så kanske det vore den enda vägen för att kunna reformera samhället. Problemen vi har här i Italien är många. Invandringen, arbetslösheten, korruption. Det här landet skulle lätt kunna vinna Nobelpriset i korruption. Alla dessa problem ligger i förbund med den så kallade politiken som förs. Våra politiker talar om för oss att vi ska glömma bort vår identitet och vår kultur. Våra ungdomar blir lärda att inte gå med ryggen rak, för att visa att man är stolt över sitt ursprung, nej de ska lära sig att underkasta sig makten, och att all form av stolthet som har med nationen att göra vore farligt. Nog för mig att italienarna borde göra sig medvetna över allt som politikerna faktiskt gör mot dem. Italienarna har många bojor att bryta.

En tuffare fråga; hur ska vi lyckas med det?
För att bryta bojorna så måste vi ha rätt verktyg. De flesta italienarna är förblindade över att se sitt lands problem. Jag är ingen politiker, jag är egentligen en vanlig arbetande man, som själv har många funderingar, men inte alla svaren. Jag tror inte att politiken kan ge oss det svaret vi behöver nu. Jag ser på samhället ur en arbetares synvinkel, och som arbetare så ser jag många problem ur mitt perspektiv. Politikerna kanske borde byta perspektiv och titta på problemen ur en annans ögon istället för från en annan planet. Folk borde se mer på vad de kan förändra hos sig själva innan de börjar prata om vad som är bäst för landet. Det är å ånga problem att ta itu med, regeringen säljer ut storindustrier till utländska företag som inte bryr sig om de italienarna som blir av med jobben. Invandringen har slagit till som en flodvåg mot oss, och här finns det varken jobb eller bostad så det räcker. Ett kortsiktigt mål nu är att vi inte får ge vika, utan vi måste stå enade i detta.

Bra där! Med de orden så tackar jag så mycket för att jag fick intervjua dig. Jag lämnar över de sista raderna till dig om det är något som du vill hälsa till Sverige.
Tack så mycket för intervjun,det var ett sant nöje. Förhoppningsvis vill vi heller inte missa möjligheten att kunna få en anledning till att få besöka Sverige förr eller senare, för att spela musik och dricka några hundra öl med er i ert vackra land! Nu får du det största jobbet med att översätta min usla engelska :D
Tack igen mina vänner och hälsningar från Varese, norra Italien.

Följ Garrota på Facebook